Iaido är en mycket gammal kampart. Ända sedan de första japanska svärden började smidas under 700-talet har man också tränat sig i konsten att använda det i strid. Det skulle dock ta flera hundra år innan de tekniker som än i dag är kända och fortfarande tränas tog sin form.
Under 1400-talet började Izasa Ieano, en erfaren samuraj och grundare av svärdsskolan Tenshin Shoden Katori Shinto Ryu, utveckla ett system där man direkt i draget av svärdet utdelade en attack eller utförde en parering. Ursprungligen var målet att blixtsnabbt kunna dra sitt svärd som försvar eller anfall, då var namnet Iaijutsu eller Battojutsu.
I slutet av 1500-talet utvecklade samurajen Hayashizaki Jinsuke Minamoto no Shigenobu en annan iaidostil. Hayashizakis stil skulle så småningom splittras i två individa grenar: Shimomura-ha och Tanimura-ha.
Dessa två grenar överlevde samurajernas fall och är grunden för dom två största kvarvarande iai traditionerna: Muso Shinden-ryu och Muso Jikiden Eishin-ryu.
Seitei iaido utvecklades på 60-talet av en kommitté bestående av högt uppsatta kendo och iaido sensei från dom gamla iai skolorna, inklusive Muso Shinden-ryu, Muso Jikiden Eishin-ryu och Hoki-ryu.
Syftet var att skapa en standardiserad iaido stil som lätt kunde spridas, delvis via ett nära samarbete med Kendo-dojos. Seitei iaido består idag av 12 kata.
Staty av Hayashizaki Jinsuke Minamoto no Shigenobu
